tisdag 16 juni 2009

Börjar direkt!

Kan börja min nystart av bloggen genom att dela med mig av en insikt jag hade häromdagen.

Jag och några kompisar satt på McDonalds, bara för att Big Tasty återkommit i sortimentet - finnas annars ingen bra anledning att vistas där, och vi pratade om mångt och mycket. Något vi pratade mycket om var IT-sektorn då vi snart allihopa är utexaminerade och förhoppningsvis i en snar och ljus framtid jobbar inom den.

Av någon anledning kom vi in på konsultfirmor inom mjukvaruutveckling. Plötsligt hade vi kommit till en stor och viktig insikt! Dessa konsultfirmor, om man försöker hitta en yrkeskategori som liknar dem utanför IT-sektorn, är lastbilschaufförer.

Jag säger det igen. Lastbilschaufförer. Smaka på ordet. Ringer det en klocka av igenkännelse? Inte? Då ska jag förklara.

Det är inte någon klurig metafor om att chaufförer liksom programmerare fraktar "resurser" eller nåt annat lurigt. Nej. Programmerare liksom lastbilschaufförerna kan ha den där attityden om att bara jag gör mitt jobb "typ" så ska kunden vara nöjd.

"Jaså du ville inte att jag skulle tömma det här lasset med grus över alla de här cyklarna? Jaha, men nu är det ju redan tömt, inte mitt problem!"

Det samma skulle man kunna säga om konsultfirmor som kokar ihop en soppa av nån ohygglig mjukvara/gränssnitt och menar på att det kommer funka utmärkt, bara man kisar lite och tittar på det i rätt ljus eller nåt annat oerhört drygt.

Detta tyckte vi var en oerhört rolig liknelse! Det skulle ju förstås kunna vara så att man helt enkelt var tvungen vara där för att inse det roliga. Det skulle ju också kunna vara så att vi faktiskt är mycket trasiga människor som flabbar åt sånt här. :)

Det får mig att tänka på Henrik Schyfferts The 90's när han pratar om hur hans ironi växte fram av att hans föräldrageneration var så jäkla torra och tråkiga så barnen började ironisera föräldrarnas humor. Var det där skämtet om lastbilschaufförer ungefär lika kul som "Det går lika bra med zelleri"? Eller än värre, sämre än det skämtet?

Jag är rädd för att ta reda på det ärligt talat.

1 kommentar:

Mattias sa...

Vi är generation som inser att ALLT kan vara ett skämt utan att ens behöva avända ordet ironi. Det handlar bara om att 'se med dom rätta ögonen' och lägga grushögen över lekstugan... eller nått :)